© hoja.nu 2015. Webbmaster Jonas Brorson jonas.brorson@gmail.com

Vårtal 2008  - av Jonas Brorson

Våren

Den 18 april i år avled Edward Loretz, 90 år gammal. Detta var mannen bakom den moderna kaosteorin och mannen som myntade begreppet att:  om en fjäril fladdrar med vingarna i Amazonas, så kan det bli snöstorm på E6:an i höjd med Strövelstorp. Ja, från början var det visst konsekvensen tornado i Texas men skillnaden är inte så stor och inte heller så viktigt. Tänk att det kan vara så, en liiiten händelse som ett liiitet fladder av en liiiten fjäril i ett liiitet träd lååånggt borta kan få konsekvenser för vårt väder, här i byn. Det bär respekt med sig och förklarar kanske varför meterologer ungefär är lika pricksäkra som börsanalytiker. Om man ser tillbaka på vädret under förra året, så kan man anan att den liiila fjärilen nog fick sällskap av både 17 kollibris, en flock kondorer samt givetvis den där prästen som steg upp fastknuten i 1 000 ballonger från ett nöjesfält och försvann. Det blev helt enkelt ingen bra sommar. Det hjälper inte att i efterhand försöka skönmåla sommartiden, så mycket färg har inte ens Anders Månsson på sitt lager. Juni var ingen höjdare, augusti knappt bättre än ett gratisutskick från Det Bästa och hade juli varit som ett bidrag till melodifestivalen, skulle Forbes klassiska flopp ”Beatles Gav oss vår musik – yeah yeah yeaaah”, i jämförelse kunna kallas en succé. Sommaren blev den blötaste i mannaminne och varenda trädgårdstomt i Höja kunde skryta med egen pool, grävd eller naturlig. Allt på grund av en jämrans fjäril i regnskogen. Det väcker ju en del funderingar om vilket väder vi skulle ha efter en rejäl runda med DDT sprutan där i djungel -  bättre eller sämre? Sommaren blev kass. Hösten blev lång och seg medan vintern blev – inte. Först när vårblommorna hittat fram och vinterdäcken åter stuvats in bakom cyklar, stroller och begagnade gräsklippare föll snön över byn och den där delen under nollanstrecket på termometern kom till användning. I ett väldigt kort ögonblick, innan den gråa blöta filten åter sänkte sig bygden. De senaste veckorna har dock vädergudarna drabbats av dåligt samvete och låtit solen titta fram under flera dagar i sträck men som den sanne realist jag är, beror det på två saker: Dels att invagga oss i en fåfängd förhoppning om att det blir en sommar i år och att dels värma upp marken så mycket så att mördarsniglarnas ägg kan kläckas i tid för att slå nya rekord. Kanske tycker någon att sammanfattningen av 2007 känns något bitter och att det visst fanns fina dagar i solstolen. Självklart fanns det sådana dagar, om inte särskilt många och självklart kommer även denna sommar att bjuda på varma sommarkvällar där grillosen ligger tät över byn. För vårt tålamod är stort och vår flexibilitet är imponerande. Vem kan t ex glömma den blötaste midsommaren som skådats, nu tänker jag på nederbörden och inte på vissa trötta midsommarfirare som drog sig tillbaka under sen eftermiddag. Dansen på lekplatsen sköts fram ungefär som en tennismatch i Wimbledon. Ni vet, en stillbild på en tom plan och regn som får pölarna att växa alltmedan en huttra fan hukar under paraply. Så småningom blev det dans – i stövlar – men sedan förvandlades mörkret till ljus och lyckan var fullständig när solen till slut bröt igenom. En magisk kväll med förtrollande rytmik och allt gladare Höjabor som hördes genom den korta natten. Ett sådant klimatbyte på samma dag, är fascinerande och ytterligare ett bevis på kaosteorins förträfflighet. Vem kan förutse detta? Vare sig Enock Sari i Nikkaloukta, den ständigt återkommande Tysk väderexperten eller någon lokal förmåga. Det måste bero på något övernaturligt – eller naturiligt i Brasilien. Det finns dock en invändning mot tanken på att kaoset styr vädret. Om det nu är så att vi påverkas av fjärilen i långtbortistan, hur påverkas de av oss. För det måste ju vara ömsesidigt! Vad händer med nederbörden i Zimbabwe när vi inom kort tänder vårt bål. Får de hagel på tisdag eller blir det dimma på torsdag? Och vad händer i Brunei? Detta vänliga och demokratiska land enligt vår egen kung. Drabbas Bruneserna av en värmenbölja i oktober som får skörden att slå fel och därmed väcka folkets vrede med revolution och upplopp som följd. Får vi snart skadeståndkrav från butiksägare i Lyon som sett sina fönster krossade när desperata fransmän jagat paraplyer för att kunna fly undan ett ösregn – orsakad av denna hög. Kommer vi då vara ångerfulla och nöja oss med en åkarbrasa nästa år? Sannolikt inte eftersom även denna rörelse kan orsaka kaos i systemet. Istället är risken stor att vi samlar ännu mer ris  för att ge igen för den usla sommaren och så är vi fast i en spiral där vi hämnas på Haititer som hämnas på Greker som i sin tur hämnas på Indier som hämnas på Angoleser som hämnas Koreaner som hämnas på Våxtorps Betong!  När allt kommer omkring var de ju de som började. När de i vintras välte ner i Jonassons staket och därmed störde systemet. Jag menar, vad är en 12 grams fjäril i jämförelse med 19 ton blöt cement? All påverkan är dock inte av ondo, snarare är det ibland  nödvändigt att ta i för att skrämma bort oknytt, vildsvin, kontrollanter från byggnadskontoret och dåligt väder. Det bästa sättet är utan tvekan att utbringa ett fyrfaldigt leve för Höja, våren och kungen i diffus prioritetsordning.  Och det gör vi nu innan vi vågar tända elden. De leve, hipp hip...  
Anders Möller talar                
© hoja.nu 2014. Webbmaster Jonas Brorson jonas.brorson@gmail.com

Vårtal 2008  - av Jonas Brorson

Våren

Den 18 april i år avled Edward Loretz, 90 år gammal. Detta var mannen bakom den moderna kaosteorin och mannen som myntade begreppet att:  om en fjäril fladdrar med vingarna i Amazonas, så kan det bli snöstorm på E6:an i höjd med Strövelstorp. Ja, från början var det visst konsekvensen tornado i Texas men skillnaden är inte så stor och inte heller så viktigt. Tänk att det kan vara så, en liiiten händelse som ett liiitet fladder av en liiiten fjäril i ett liiitet träd lååånggt borta kan få konsekvenser för vårt väder, här i byn. Det bär respekt med sig och förklarar kanske varför meterologer ungefär är lika pricksäkra som börsanalytiker. Om man ser tillbaka på vädret under förra året, så kan man anan att den liiila fjärilen nog fick sällskap av både 17 kollibris, en flock kondorer samt givetvis den där prästen som steg upp fastknuten i 1 000 ballonger från ett nöjesfält och försvann. Det blev helt enkelt ingen bra sommar. Det hjälper inte att i efterhand försöka skönmåla sommartiden, så mycket färg har inte ens Anders Månsson på sitt lager. Juni var ingen höjdare, augusti knappt bättre än ett gratisutskick från Det Bästa och hade juli varit som ett bidrag till melodifestivalen, skulle Forbes klassiska flopp ”Beatles Gav oss vår musik – yeah yeah yeaaah”, i jämförelse kunna kallas en succé. Sommaren blev den blötaste i mannaminne och varenda trädgårdstomt i Höja kunde skryta med egen pool, grävd eller naturlig. Allt på grund av en jämrans fjäril i regnskogen. Det väcker ju en del funderingar om vilket väder vi skulle ha efter en rejäl runda med DDT sprutan där i djungel -  bättre eller sämre? Sommaren blev kass. Hösten blev lång och seg medan vintern blev – inte. Först när vårblommorna hittat fram och vinterdäcken åter stuvats in bakom cyklar, stroller och begagnade gräsklippare föll snön över byn och den där delen under nollanstrecket på termometern kom till användning. I ett väldigt kort ögonblick, innan den gråa blöta filten åter sänkte sig bygden. De senaste veckorna har dock vädergudarna drabbats av dåligt samvete och låtit solen titta fram under flera dagar i sträck men som den sanne realist jag är, beror det på två saker: Dels att invagga oss i en fåfängd förhoppning om att det blir en sommar i år och att dels värma upp marken så mycket så att mördarsniglarnas ägg kan kläckas i tid för att slå nya rekord. Kanske tycker någon att sammanfattningen av 2007 känns något bitter och att det visst fanns fina dagar i solstolen. Självklart fanns det sådana dagar, om inte särskilt många och självklart kommer även denna sommar att bjuda på varma sommarkvällar där grillosen ligger tät över byn. För vårt tålamod är stort och vår flexibilitet är imponerande. Vem kan t ex glömma den blötaste midsommaren som skådats, nu tänker jag på nederbörden och inte på vissa trötta midsommarfirare som drog sig tillbaka under sen eftermiddag. Dansen på lekplatsen sköts fram ungefär som en tennismatch i Wimbledon. Ni vet, en stillbild på en tom plan och regn som får pölarna att växa alltmedan en huttra fan hukar under paraply. Så småningom blev det dans – i stövlar – men sedan förvandlades mörkret till ljus och lyckan var fullständig när solen till slut bröt igenom. En magisk kväll med förtrollande rytmik och allt gladare Höjabor som hördes genom den korta natten. Ett sådant klimatbyte på samma dag, är fascinerande och ytterligare ett bevis på kaosteorins förträfflighet. Vem kan förutse detta? Vare sig Enock Sari i Nikkaloukta, den ständigt återkommande Tysk väderexperten eller någon lokal förmåga. Det måste bero på något övernaturligt – eller naturiligt i Brasilien. Det finns dock en invändning mot tanken på att kaoset styr vädret. Om det nu är så att vi påverkas av fjärilen i långtbortistan, hur påverkas de av oss. För det måste ju vara ömsesidigt! Vad händer med nederbörden i Zimbabwe när vi inom kort tänder vårt bål. Får de hagel på tisdag eller blir det dimma på torsdag? Och vad händer i Brunei? Detta vänliga och demokratiska land enligt vår egen kung. Drabbas Bruneserna av en värmenbölja i oktober som får skörden att slå fel och därmed väcka folkets vrede med revolution och upplopp som följd. Får vi snart skadeståndkrav från butiksägare i Lyon som sett sina fönster krossade när desperata fransmän jagat paraplyer för att kunna fly undan ett ösregn – orsakad av denna hög. Kommer vi då vara ångerfulla och nöja oss med en åkarbrasa nästa år? Sannolikt inte eftersom även denna rörelse kan orsaka kaos i systemet. Istället är risken stor att vi samlar ännu mer ris  för att ge igen för den usla sommaren och så är vi fast i en spiral där vi hämnas på Haititer som hämnas på Greker som i sin tur hämnas på Indier som hämnas på Angoleser som hämnas Koreaner som hämnas på Våxtorps Betong!  När allt kommer omkring var de ju de som började. När de i vintras välte ner i Jonassons staket och därmed störde systemet. Jag menar, vad är en 12 grams fjäril i jämförelse med 19 ton blöt cement? All påverkan är dock inte av ondo, snarare är det ibland  nödvändigt att ta i för att skrämma bort oknytt, vildsvin, kontrollanter från byggnadskontoret och dåligt väder. Det bästa sättet är utan tvekan att utbringa ett fyrfaldigt leve för Höja, våren och kungen i diffus prioritetsordning.  Och det gör vi nu innan vi vågar tända elden. De leve, hipp hip...  
Anders Möller talar